Betyg: 2 av 12 italienare

Så var det dags för årets Malmöfestival och Lunch i malmö-gänget begav sig in i vimlet för att prova lite exotiska maträtter. Idag blev det en inbakad caprese hos Miniitalia som inte hade så stor koll på hur ett kök fungerar. Ingen salt eller peppar, inga knivar, ruccola istället för basilika i capresen + att en av raketforskarna lyckades lägga en plastförpackning på en av stekpannorna som såklart smälte ganska fort (det här är ett misstag och det vet vi kan hända vem som helst, men om man försöker få bort den smälta plasten med en plastkniv(!) så börjar man undra).
Iallafall... efter ett tag fick vi vår "caprese" och den smakade ju såklart ingenting. Synd, för de 3 grabbarna som stod i ståndet var jätteroliga och trevliga. All lycka till dem när de öppnar riktig restaurang här i Malmö snart.

Pris: 35 kronor (fem spänn extra för läsk)

Betyg: 5 av 12 poäng

Om namnet Escape Bar var något man flydde så är nog tanken att man ska bli glad av att besöka stället efter namnbytet. Glad blir vi absolut åt den välfyllda salladsbuffén och det faktum att portionen med kycklingen mättar. Dessutom får man soppa till om man inte skulle bli mätt.

Det blir dock lite stabbigt med potatisgratäng till lunch och rätten saknar finess. Betyget blir dock inte skyhögt - det mättar.

Pris: 69 kronor

Betyg: 5 av 12

Lunch i Malmö gillar indiskt, det kanske ni har märkt. Masala House på Baltazargatan har vi således sneglat på länge. Lite fräschare inredning än de flesta indiska restaurangerna och ett relativt trevligt läge. Tyvärr lever inte maten upp till förväntningarna, missförstå oss inte, det är inte dåligt...man äter gladeligen upp men det saknas något. Naanbrödet var ljummet, salladen fruktansvärt tråkig och man får en känsla av att det är storkök som gäller inne hos kockarna. Nej, hit går vi nog inte igen, i alla fall så länge det finns bättre indiskt i Malmö

Pris: 55 kr (65 kr med Naan)

Masala House

Betyg: 7 av 12 hål i fickan

Vi i Lunch i Malmö är inga jättestora karlar, vi äter inte hästportioner. Men medellängden ligger säkert kring 185 och medelvikten runt 80 kg. Därmed tillhör vi nog skiktet av samhället som ändå tar en extra stor falafel när många andra nöjer sig med en stor.

Med detta sagt så lutade det åt att Vår tids mat skulle bli en ganska dyr upplevelse. Det kostar cirkus 15 kronor hektot att skyffla upp deras fina buffé på tallriken. Priset var ändå ok. 77 kronor blandade godsaker syns på porslinet på bilden.

Problemet med det här stället är inte smaken. Maten är jättegod och fräsch. Problemet är att man hela tiden oroar sig över vad det ska kosta när man väl kommer fram till kassan. Det är lite som att åka en taxiresa i ett främmande land utan taxameter. Lunchen skulle varit mer angenäm om det fanns ett fast pris eller om alla kunder fick låna varsin liten våg som man fick väga varje oliv på.

Nu blir det lite istället att man försöker bedöma vikten på maten genom att titta på den. Lite som att man bara väljer skumgodis till filmen även fast man inte gillar rosa kantareller.

Pris: Omöjligt att svara på

Betyg: 7 av 12 kockor

Som ni har märkt har det varit tyst på bloggen ett tag, anledningen till det är förstås att vi har varit på semester och på semester äter man ju som bekant endast vattenmelon och dricker rosévin och då blir det ju 12 av 12 varje dag. Så är det med det. Vi inleder första arbetsdagen med pizza, denna gången från Modomio på St Nygatan. Lite bättre än genomsnittspizzan. Tomatsåsen är hemmagjord, mozzarellan är på plats och pizzan är bakad med omsorg. Dock kvarstår det faktum att det är just en ganska "vanlig" pizza. För att komma upp i betyg föreslår vi en vedugn eller dylikt.

Pris: 59 kr